Min farfar var korgmakare

Grovt våld på landsväg

Min farfar Carl Theodor Johansson (1875-1946) halkade, kan man säga, in i korgmakeriyrket av en tillfällighet. År 1875 arbetade han som dräng i Näs, Fläckebo församling. På hemväg från Salbohed tillsammans med en kamrat, stack han en kniv i torparen Anders Larssons bröst då han inte fick åka med i hans vagn. Anders överlevde och Theodor dömdes till 6 månaders straffarbete på länscellfängelset i Västerås. Där gjorde han sina första lärospån i korgmakeriyrket, ett yrke som han kom att utveckla stor skicklighet i. Nedan skall jag teckna huvuddragen i hans yrkesliv.

I fängelset

Den 25 oktober 1895 slöt sig fängelseporten i Västerås bakom den då 20-årige ynglingen. Av fångrullan kan man se att Theodor var 1,66 m lång och att han hade ett ärr över vänster ögonbryn och krokiga lillfingrar. Fängelsets avräkningsbok visar att han i november arbetade ihop 6,62 kr och i december 10,35 kr. Han fick behålla 1/3 av dessa pengar, resten gick till fängelset. Den 26 januari 1896 frigavs han med 7,47 kr på fickan.

Till Stockholm

Den 8 december 1897 flyttade han till Stockholm och fick arbete som korgmakare hos Richard Böttger, som drev ett större korgmakeri i staden.

Gesäll i Tyskland

1903 reste Theodor till Tyskland och arbetade på olika korgmakerier i Hamburg, Nordeney Blankenese och Elmhorn. 1907 är han tillbaka i Stockholm, säkerligen med en mycket större yrkesskicklighet i bagaget.

Gift och stadgad

1910 gifte sig Theodor med Augusta Juliana Gustafsson. Hon hade flyttat in till Stockholm 1899 från torpet Gropängen i Stora Malms församling, där fadern Anders Gustaf Gustafsson var torpare. Min far Ragnar föddes i Stockholm 1916 och hans äldre syster Margareta var född 1911 i samma stad.

Augusta Gustafsson, Theodors fru, tillsammans med systrarna Hilma (stående) och Anna.

Augusta Gustafsson, Theodors fru, tillsammans med systrarna Hilma (stående) och Anna.

Till Sala

Familjen Johansson flyttade 1918 till Sala, där Theodor etablerade sig som korgmakare med egen firma från 1922 i den egna fastigheten Norrmalm 4. Han fick silvermedalj i hantverks- och industriutställningen i Sala 1924 för välgjorda korgmöbler. En stor kund till Theodor var Hyvéns varuhus i Stockholm, men även möbelföretag i orten och i Uppsala finns med i Thedors kassaböcker.

Hyvéns stora varuhus på Odengatan i Stockholm.

Hyvéns stora varuhus på Odengatan i Stockholm.

Samma hus idag, men med litet förändrat utseende.

Samma hus idag, men med litet förändrat utseende.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Politisk aktiv

Efter ankomsten till Sala gick Teodor rätt omgående med i den socialdemokratiska arbetarekommunen. Efter en del smärre skärmytslingar bröt en större konflikt ut inför valet till stadsfullmäktige 1930. Teodor var en av flera medlemmar som ställde sig i spetsen för en spränglista i opposition mot arbetarekommunens officiella vallista. Detta medförde att arbetarekommunens styrelsen försökte få Theodor och flera andra medlemmar uteslutna ur partiet. Inte förrän 1932 kom den socialdemokratiska partistyrelsens beslut i ärendet: “Partistyrelsen ansåg de anklagades handling klandervärd men ej så stor att uteslutning ur partiet kunde motiveras.” Efter denna konflikt avtog Theodors intresse för kommunalpolitiska frågor.

Theodor omgiven av sina anställda i korgmakeriet i Sala.

Theodor omgiven av sina anställda i korgmakeriet i Sala.

 

 

 

 

 

 

 

Minskad lönsamhet

Också min far Ragnar arbetade i Theodors firma, till en början på sommarlov och andra ledigheter från skolan. Den sista löneutbetalningen till honom är bokförd 1940, men då hade lönsamheten för korgmöbler börjat sjunka betänkligt. Samma år fick han anställning på Salberga sjukhus, som tillkommit efter trängregementets nedläggning 1927.

Ytterligare en orsak till firmans minskade lönsamhet var Theodors vacklande hälsa. Det uppdagades så småningom att han led av lungtuberkulos. Sin 70-årsdag tillbringade han på sanatoriet i Västerås och då han avled 1946 avregistrerades firman. Min far Ragnar fortsatte dock med korgmakeri som en extrainkomst hela sitt yrkesverksamma liv i verkstaden i villan på Polhemsgatan 25 i Sala. Där fanns alla specialverktyg och rotting och pil och annan materiel, som behövdes i ett korgmakeri. Blindboden i Västerås var Ragnars viktigaste kund. Därmed avslutades detta fina hantverk i min familj.

Två korgstolar gjorda på Theodors verkstad. Piedestalen och urnan i kallhamrad koppar gjorda av en kopparslagare i Grällsta utanför Sala har jag ärvt efter min far och mor. Fotot taget i huset på Norrmalm där Theodor och Augusta bodde.

Två korgstolar gjorda på Theodors verkstad. Piedestalen och urnan i kallhamrad koppar gjorda av en kopparslagare i Grällsta utanför Sala har jag ärvt efter min far och mor. Fotot taget i huset på Norrmalm där Theodor och Augusta bodde.